Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNÀmnden (UKN) har om arbetslag stÀmmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens Äsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkÀter. Min undersökning pekar pÄ att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. DÀremot finns det olika Äsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock sÄ finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i Ärskursbaserade arbetslag. Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.

En kvalitativ undersökning dÀr 4 gymnasielÀrare intervjuas om sina attityder till och tankar kring arbetslag..

Jag har i detta arbete med utgÄngspunkt frÄn vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv pÄ grupper och grupputveckling kan innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som nÄgot heltÀckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lÀrare i arbetslag kan pÄverkas.Mina frÄgestÀllningar Àr:· Vad kan olika perspektiv pÄ grupper innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna bestÄr av möjliga sÀtt att se pÄ hur arbetslag och lÀrare kan pÄverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

Vi har under vÄr utbildning till lÀrare för grundskolans senare Är berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och etablerade kontakt med vÄr undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vÄr kvalitativa enkÀtstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lÀrare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter Àr elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag Àr just möjligheten till elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Syftet med vÄr undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollÀrares och grundskollÀrares upplevelser av jÀmlikhet mellan deras olika yrkeskompetenser i arbetslag inom skolans tidigare Är. För att ta reda pÄ detta har vi utfört en enkÀtundersökning samt ett antal intervjuer som utgick frÄn enkÀten och det resultat vi fick genom enkÀtsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingÄ i ett arbetslag. Vad gÀller jÀmlikhet och lika inflytande har vi kommit fram till att det Àr av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jÀmlikt.

MÄnga utvecklingsprojekt inom IT misslyckas med att leverera det som efterfrÄgas. För att lösa detta problem har ett antal utvecklingsmetoder skapats. En av dessa metoder Àr Extreme Programming. Extreme Programming bestÄr av tre delar: vÀrderingar, principer samt praktiker. Syftet med denna studie Àr att studera vilka problem som kan uppstÄ nÀr Extreme Programming tillÀmpas av ett arbetslag om tvÄ utvecklare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad lÀrare pÄ tvÄ olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa Àr organiserade samt vilka frÄgor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stÀmmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i lÀroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lÀrarna Àr positivt instÀllda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhÄllandevis bra. Dock Àr uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommun ser pÄ arbetet nu jÀmfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig Ät.Denna undersökning har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever bildlÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Hur upplever svensklÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Skiljer sig bildlÀrarnas upplevelse av arbetslag mot svensklÀrarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och lÀroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning gjord av bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommuns grundskolor Är 2000. NÄgot som mÄste kommenteras Àr det stora bortfall som blev följden av för fÄ inkomna enkÀter. Detta fÄr givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar Ät olika hÄll och ger sÄledes arbetet en mer kvalitativ prÀgel.Det som framkommit av undersökningen Àr att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervÀgande positiva effekter. Bland annat pekar man pÄ förbÀttrad elevvÄrd, idén med arbetslag har mottagits positivt dÄ det gett förbÀttrade möjligheter att ventilera stress och oro.

Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

SÀljö (2000) menar att mÀnniskan bÀst lÀr och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lÀr utifrÄn den situation som vi befinner oss i. Det Àr med utgÄngspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det Àr ett arbete som bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka fÄ fram hur nÄgra rektorer och lÀrare pÄ nÄgra skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.